Hade egentligen planerat en "ledig" helg, utan tävlingar och allt det där. Men man vill ju passa på när det går. Och nu hittade jag ju en pay and jump, vilket är bra för Blackie. När vi åkte från stallet skötte han sig jätte bra i transporten. Sen vart han lite otålig när vi kom fram och jag gick och anmälde. Men när han bara fick komma ut skötte han sig riktigt bra! Han var inget hysterisk eller höll på med en massa dumheter. Skötte sig oxå superbra på framridningen, riktigt cool! 

 

Men jag vart lite osäker på hindren för jag ville verkligen få över honom så red 70 cm istället för 80 som första start. Dom hade endå lite udda hinder. Bla. en låg mur med ett rött plank och bom över. Det har Blackie aldrig hoppat! Han har ju inte sett mycket alls. Och jag tror jag har hittat anledningen till Blackies tvärnitar. Jag tror det är, precis som Sandra (som red honom när han stod på Täby) sa redan första starten vi gjorde. Att han kollar på dom andra hästarna på banan. Eller om nån häst går bakom eller liknande. Jag har ju haft det lite i åtanke sen hon sa det, men nu e jag helt säker på det. Han skötte sig ju exemplariskt när vi hoppade på startfälttävlan och även idag. Och då har vi vart ensamma på banan. Dom gångerna det har vart en annan häst samtidigt på banan har den antagligen gått bakom honom och då har han stannat. Märkte det även på framridningen när vi mötte en häst idag, när den hade kommit förbi gjorde han en sån där tvärnit. Så tusen tack till Sandra som kom med den tanken, annars hade det nog tagit långt tid innan jag kopplat ihop det! Haha, tror hon känner mina hästar lite föör vääl ibland! ;) Men det är ju så himla bra när folk som har ridit och känner hästarna sen tidigare och vet vad som hänt mm. kommer med tips och ideér. Så nu ska jag tänka på det här framöver, blir mycket att hålla reda på bara, både vägen man ska rida, hästen, hindren PLUS den andra hästen som är där inne! Men vi får vell se! Men tillbaka till idag! Vad gör fina duktiga Blackie då, han går in och hoppar som han inte gjort annat. Jag visade ju honom muren innan jag starta, men annars kollade han ju inte på nått och som sagt inga tvärnitar heller, så jag satt kvar! ;) Det var så himla roligt!

 

 

Sen hoppade jag ju även 90 cm, så vart en kort väntan. Då hade han ju redan hoppat banan en gång, så då hade han ju verkligen inget att kolla på. Så himla fin. Och han hoppar ju superbra! Otroligt stolt över honom idag!

 

 

 

Lokal hopptävling för båda. Hmm....intressant...ehum...resa!  ;) Var bara jag och Sören som åkte så vart tyvärr inga filmer eller bilder från ritterna....:(

Båda stod iallafall jätte lugnt i transporten. Blackie stod och åt precis heela vägen och Mere var lite halvgrinig på honom. Väl där gick jag och anmälde mig och gick banan. Sen började det roliga! Vi lastade ur, eftersom Mere inte blir helt hysterisk över att bli lämnad lastade vi ur Blackie först, sen stängde vi igen för att se om det gick och ha Mere själv. Och det gick helt ok till en början. Så jag var där framme vid dörren och grejjade och då fick hon världens ryck och jag såg verkligen hur hon bara hoppade över bommen!! Gud vilken panik jag fick! Och hon kom ju givetvis inte tillbaka eller lös. Så jag fick dra i den spaken så att man utlöser frambommen. Och jag lovar att jag aldrig mer ska köra mina hästar i en transport utan bomutlösning. Har ju nu vart med några gånger när dom hoppat över och det är riktigt hemskt. Och att gå från att kolla på "hela allt" och undra vart man ska börja och hur man överhuvudtaget ska få ut hästen därifrån utan brutna ben till att nu bara kunna dra i spaken från utsidan och på några hundradelar står hästen på alla fyra benen och sitter inte fast, var helt otroligt! Så nu älskar jag transporten ännu mer! ;) Näe, men en otrolig lättnad! Dock slog Mere huvudet i taket så hon fick två ytliga sår i huvudet men resten ok. Så då fick givetvis hon oxå komma ut, så då hade Sören två hysteriska hästar att hålla i medans jag skulle sadla Blackie, inte det lättaste! Men tillsist var grejjerna på och jag kunde sitta upp. Blackie var överallt, han gick bara och sparkade bakut. Och det vart ju inte bättre när han var tvungen att gå ifrån Mere. Folk fick typ fly ifrån oss... Men när vi väl kom in i ridhuset där vi skulle rida fram lugnade han sig och skötte sig riktigt bra.

 

BLACKIE, 90 cm Clear Round: Han kändes inte alls framåt. Men vi kom över 1:an och 2:an utan problem, på 3:an kollade han till precis famför hindret, men hann inte stanna, så vart ett lite halvkonstigt hopp, så där fick vi en rivning. Sen vände jag upp mot fyran, och då tog det tvärstopp. Inte på hindret alltså, utan hans numera kända tvärnitar mitt i banan, bara sådär.. Så ja, jag flög av! Inte så kul! Sen stod han bara där och typ kolla på mig vad jag gjorde på backen...haha! Knäpphäst! Uteslutning där alltså.

 

Sen vart det direkt upp till Mere och byta sadeln. Blackie rider jag ju gärna fram lite längre, men Mere blir ju bara mer stressad ju mer man rider, så henne rider jag inte alls mycket. Så det passade ju bra! Hann bara hoppa fram ett par språng så fick jag gå in med henne.

 

MERE, 90 cm Clear Round: Hon kändes faktiskt riktigt lugn och trevlig och hoppade bra! Som vanligt kollar hon ju aldrig på nått, och jag tyckte att hon lyssnade mer och vi fick bra språng. Felfria! Fina duktiga Mere.

 

MERE, 100 cm, Avd. B: Här gick hon oxå bara in och gjorde det hon skulle, inga svårigheter. Hon blir ju lite på och laddar på varje hinder hon ser, men hon tar ju inte bara av, utan jag kan hålla henne, och svänga! Ibland blir hon ju för på och är i hinder, men här hoppade hon bra, så felfritt här oxå. 

 

Haha, det var så jäkla skönt att först sitta på en lite halvistadig Blackie som jag inte riktigt litar på, och sen komma upp på Mere som hoppar allt och känns riktigt säker och stabil. Glad att jag har henne oxå att hoppa, annars tror jag att det sätter sig lite i huvvet när hästen bara stannar osv. 

 

Stackars Sören fick, medans jag red Mere gå runt med en hysterisk Blackie, dock lugnade han sig mot slutet.

Inte så lätt att hålla reda på två små galningar heller....;)

 

 

Vi var där i mycket god tid. Och lastade ur Blackie ganska tidigt så han fick gå runt o kolla lite. Han härjade lite men skötte sig endå ok!

 

Dressyr; Märke II (startfälttävlan): Till skillnad från Mere behöver Blackie än längre framridning för att slappa av och mjukna lite. Framridningen var i ett ridhus och det var en hel del andra hästar där. Men guud så duktig Blackie var! Hur fin som helst. Sedan fick man rida till ett annat ridhus där själva banan var. Även där skötte han sig exemplariskt. Inga dumheter. Och väl på banan tänkte jag att han skulle kolla lite på staketet eller annat, men han var hur cool som helst! Kändes som en jätte fin dressyr. Han var mjuk och gjorde allt han skulle. Nu var ju det här (tyvärr) bara en slags träningstävling, så inga poäng eller procent fick man. Utan mer ett omdöme. Det var mest att jag skulle tänka på ridvägar m.m. Supernöjd! 

 

Hoppningen ca. 60 cm: Fast såg ut som 30...rena kaninhoppningen..! Den kändes nästan lite för lätt, Blackie gick bara in och gjorde de han skulle utan några som helst tvärnitar eller bakuter. Så duktig! Felfria! (Tack o lov!)

 

 

Terrängen ca. 60 cm: Såg oxå jätte litet ut, men det var skönt ifall han skulle knövla. Här var det ju tillåtet med fler vägringar än vanligt så att man kom runt banan, vilket var väldigt skönt. Det var mestadels bara stockar som låg på marken. Men fanns även en "rulle" som var vitmålad, den trodde jag absolut Blackie skulle stanna på. En liten grav, upphopp, gråmålad låda och vatten (valfritt). I början på framridningen vart det lite hopp och bakuter m.m. Speciellt när han såg nån annan häst ute på banan. Men efter ett tag lugnade han sig och stod jätte duktigt stilla och lugnt. Sen var det dax för starten, skötte sig även bra där och vi kom därifrån trots att vi skulle rida bort från som andra hästarna. Hoppade första hindret och sen kändes han riktigt framåt och det kändes jätte bra, så bara helt plötsligt - tvärnit. Men den här gången satt jag kvar, kan ju bero på att jag inte hade satt i några gräsbrodd, tyckte inte det behövdes då vi inte skulle gå så fort och det var relativt torrt. Så vi gled ett par meter och så höll han på och snurra och knövla lite, men sen kom vi iväg igen, och han hoppade jätte duktigt. Kollade på graven (hider 6), men hann inte stanna så. Sen hinder 8 var en liten grå låda där man lixom hoppade in i paddocken. Tror han tyckte det var lite äckligt, mycket att kolla på. Så där fick vi ett stopp. Vattnet var inga som helst problem, han kollade mindre på det än vad Mere brukar göra. Så tycker det var en helt godkänt terräng! Åh va roligt det var att rida på en häst som gick att bromsa och styra så lätt! ;) Tror han kommer kunna bli riktigt fin med lite träning!

 

Man ser kanske inte så mycket, men här e videon iaf!

 

 

 

 

Vi kom dit i okey tid! ( Kul stt vi lärt oss nu i slutet av säsongen! ;)) 

 

Dressyr, debutant 2007: Som ni ser, det andra dressyrprogrammet. Men den här gången hade jag tränat och vi hade till och med hunnit rida igenom det. Jag rider ju nästan aldrig fram Mere länge, eftersom hon oftast bara blir mer hetsig ju längre jag rider. Det var inga stora missar utan gick helt ok. I galoppen tyckte jag till och med att det var roligt, för där kändes hon för en gång skull ovanligt lugn! Och vi slog vårat tidigare bästa och fick 62% ! Snacka om roligt! 

 

Hoppning, 95 cm: I hoppningen nu känns hon himla säker. Hon blir ju alltid lite på, men absolut inte okontrollerad och hon kollar ju inte på nått. Utan lyssnar och hoppar bra. Mer avslappnat nu. Dock fick vi ett litet skitpet på första. Men lyfta på fötterna får faktiskt Mere ansvara för när vi ligger helt rätt på hinder. Så 4 fel där.

 

 

Sen fick Mere stå och vila ett tag, där va hon sådär lugn och avslappnad, skönt!  Sen på eftermiddagen var det dax för terrängen där jag provade ett nytt bett. Alltså inte helt nytt, utan har ridit på det hemma och det har funkat bra. Men ja... 

 

Terrängen, 90 cm: Framridningen kändes hon fin på, i början iallafall. Sen gick starten och hon kändes superfin på första hindret (som alltid) sen efter andra hindret vart den en onöööödiiigt låååång sväng till banken..(lite styrningsproblem) och efter det var det kaos...Hon bara direkt stack. Att vi ens kom runt fattar jag inte. Och jag kommer helt ärligt inte ihåg mycket av banan utan jag försökte enbart att styra och bromsa ...konstant....hela tiden. Så aldrig mer det bettet! Aldrig mer ett bett som jag inte är 100% säker på att det funkar. Kan ju inte påstå att pessoat funkar så bra som jag velat, men jag kan iaf bromsa och har lite styrning.. Mere....jäkla galning... i kombinationen på 2 galoppsprång, där gick Mere på 1! Och vi var i buskar o red och nej, absolut katastrof!! Jag har aldrig i mitt liv varit så glad och lättad över attt vara i mål. Men felfria iaf! =) haha...

Men det är så himla synd att inte tempot funkar för oss. Hon är ju så säker på hinder, väldigt lätt smidig galopp, och hoppar stort och långt på hindren. Vi har ju egentligen nu kvalat så vi får rida lätt klass (100cm). Men iochmed att det inte alls funkar bra i terrängen får det helt enkelt vänta. 

 

 

 

 

En sak som jag har lagt ner så otroligt mycket tid och tanke på dom senaste månaderna är transporter! Guud, man blir ju galen! Det var vell egentligen efter att Blackie hoppade över bommen som jag började kolla runt ordentligt. Sen ville jag ju oxå ha en transport så jag kunde köra båda i. Men min gamla transport långtidshyrde jag ju som sagt, och kunde inte sejja upp den förrens i juli. Dessutom vart den ju lite trasig efter Blackies påhitt... Så jag har haft så ont i magen över allt vad transporter heter. Fy! Tänkte egentligen hyra först igen, men sen kom vi fram till att det var smartast att faktiskt köpa. Och den här transporten var så bra på alla sätt och vis. En Thule Excellent Grand Prix är det. Det absolut viktigaste var att det fanns bomutlösning utifrån. Den känns jätte stor och rymlig inuti, iallafall för mina små ponnysar! ;) Sen ett stort plus så är det kamera i den, så man ser vad hästarna hålls med. Väldigt lugnande! Mycket bra planerad transport med smarta lösningar! Och jag är så himla nöjd! =)

 

 

Den här tävlingen gick ju som sagt under två dagar. Så på söndagen var det dax för veterinärbesiktning och terrängen. Väldigt oturligt höll dom på och sköt på nått skjutfält nära terrängbanan. Mere vart jätte orolig i både transporten och när vi tagit ut henne. Stackar veterinären kunde knappt göra en ordentlig undersökning. (Men såg ju givetvis att hon inte var halt). Mere tyckte det var riktigt otäckt. När vi red fram låg hon på som bara den och var inte alls rolig och jag hade inte alls någon bra känsla för terrängen. Och varje gång det sköt vart hon orolig. Väl ute i terrängen hoppade hon dom första hindren så grymt stort! Dessutom går det lite i nerförsbacke hehe... Efter 4 :e hindret var det en ganska lång galoppsträcka där vi faktiskt kunde gå på i ett helt ok tempo. Sen var det ett smalhinder så fick ta tillbaka rätt mycke. Och efter det vart hon lite väl på. (Här börjar videon) hindret innan vattnet vill hon ju nästan gå på sidan av, men när jag red på var hon inte svårövertalad. Genom vattnet gick det hur bra som helst, trodde hon skulle kolla mer. Den slingan efter vattnet på videon gick helt ok, tills efter backen, då la hon huvudet på sne och bara sprang, såg inte var hon sprang och jag hade ingen som helst styrning, så mitt ben (typ stöveln) vart mosat mot ett träd!! Satans va ont det gjorde.. Haha, dock fick vi en liten "putt" så vi kom rakt på nästa hinder så. Efter det var hon inte rolig att rida och jag fick dra ner ordentligt på tempot. Men vi kom runt felfritt iaf. Men tror det var en lite för kurvig, fram och tillbaka bana för Mere. Hon trivs inte alls när jag får sitta och ta i henne hela tiden. Där har vi mycket att öva på! Men annars en lagomt svår bana. Vart ju inte så mycket filmat eftersom banan bara går på en slinga i skogen. 

 

 

 

 

Igår var vi till mamma och teståkte med båda hästarna. Vi har ju testat en gång tidigare, men inte långt och inte enligt vikter med gamla transporten. Men för ca två veckor sedan var jag och Sören och hämtade min nya alldeles egna fina transport, som jag bara älskar och som vi nu kan lasta båda i och åka lagligt (!) med.  Har absolut inget att klaga på än så länge! Premiärturen var till Enköping med Mere. Den andra transporten hade jag på långtidshyr så den ska nu lämnas tillbaka. Det gick bra med både i och urlastning och båda stod som ljus. Blackie stog och åt hö precis hela vägen och Mere stod och va lite halvgrinig på honom. Men skönt att det funkade bra. Sen hos mamma vart det lite mer hysteriskt, Blackie fick gå in i stallet där jag skulle göra iordning honom och Mere fick stå utanför (ca 10 m ifrån) och Blackie vart totalt hysterisk!! Stod och sparkade och skrapade upp hela mammas fina, torra bädd som hon var så nöjd med, i boxen, hoppade och det bara yrde spån i hela stallet..suck. Fick iaf på grejjerna och kom upp och iväg på en lugn tur tillsammans med mamma och Farfus, Lovisa och Pollux och Sören på promenad med Mere. Eller lugn och lugn, ingen lugn tur för Blackie eftersom han var mer på två ben än fyra, men ja, han vart lite rastad iaf. :) 

Imorgon blir det hopptävling i Christinehamn. Båda startar 90 cm och Mere går oxå 100 cm. Sen har jag ju en massa uppdatering och videos att fixa så ni får se vad vi hålls med. Men det får bli när det finns tid. :) 

 

Det har verkligen vart fullt upp nu ett tag. Ska skriva om terrängen i trossnäs och vi var även på fälttävlan i Enköping i helgen. Blackie har vart till mantorp för första gången och hoppat terränghinder, så det blir det film på, när det finns tid. Den här veckan jobbar ja dubbelt. 6.30-16.00 i Karlskoga och 16.30-24.00 i Hasselfors. Så Sören har fått tagit hand om hästarna. Mere har fått lite ledigt den här veckan. Vilket jag tror är bra för henne, hon har verkligen gått ordentligt nu ett tag. Blackie därimot får rasta sig med lite longering av Sören. Han ska nämligen på en startfälttävlan på söndag! Spännande! =)

 

 

 

Hemmaklubben, haha, som inte känns så hemma för oss. Men det är den klubben jag tävlar för iaf. =)

För en gång skull kom vi iväg i tid och hade allt under kontroll (tex program m.m.. :)) Den här tävlingen delade dom upp på två dagar. Så idag red vi dressyren och hoppningen och imorgon blir det veterinärbesiktning ocg terrängen.

 

Dressyr, debutant 2011: Som sagt, hade lagomt med tid att rida fram på. Mere kändes vell sådär..inte jätte fin, men ok. Väl inne på banan gick det skit. Flera gånger slog hon upp med huvudet och hon var bara allmänt tjaffsig. Och jag kände bara på banan att det skulle vara våran värsta dressyr nånsin...eller näst värsta kanske.. (har ju endå ridit på 44% en gång.....vilket jag hoppas aldrig händer igen..) Iallafall, katastrofalt! Verkligen inte nöjd. När vi kom till transporten hade vi god tid på oss innan hoppningen så då kollade jag på videon, och det såg inte ens hälften så dåligt ut som det kändes. Hon ser stabil ut i formen och vi gör det vi ska, men några små missar som sagt... Och sen på väg till hoppningen hämtade vi ut protokollet, 60,25%!! Ja, i andras ögon e det kanske inte så bra, men för att vara jag och Mere! Vår bästa dressyr nånsin!! Så himla roligt! =) Egentligen hade jag lovat mig själv att den gången vi får över 60% skulle jag lägga ut videon på dressyren...men nej, jag tror det får vänta tills det inte ser helt förjävligt ut.. ;)

 

Hoppning 95 cm: Mere börjar kännas riktigt säker i hoppningen nu, kollar aldrig på något och börjar lyfta ok på benen också. Hon blir ju alltid lite hetsig och på sådär, men inte helt okontrollerad längre. Den här gången lät jag henne ta större språng hellre än att vi hoppa av för nära, och jag tycker också att hon hoppar betydligt mycket bättre då och jag slipper sitta och ta i henne så mycket. Tyvärr gick det lite för fort efter 7:e hindret och jag fick inte tillbaka henne så kom in lite stort i kombinationen så rev på B hindret. Annars bra runda! Men 4 fel då.

 

 

Men jag tycker ändå det känns bra, för Mere har vart rätt så jämn resultatmässigt om man säger, vi har vart felfria eller revit något/några hinder och legat på ungefär samma procent i dressyren. Tycker det e jobbigt om det ena tävlingen går jätte bra och sen nästa skitdåligt. Då har vi en bra "bas" att jobba utifrån så at sejja. =)

 

När vi var klara där åkte vi till terrängbanan och gick banan. Ungefär samma bana som jag ridit tidigare, för två år sedan, då jag hade Sequel. Så inget nytt direkt, Men för Mere är allt nytt, eller ja, vi var där för typ över ett år sedan på några träningar. Men annars. Tycker dom har en ganska lagom utmanande bana med mycket olika typhinder. Lite orolig för vattnet, för det är ett hinder som man hoppar mot vattnet, det står ju inte precis framför, men det hamnar ju så att Mere ser vattnet bakom hindret när hon ska hoppa. Även en del andra små kluriga hinder, smalhinder bla. Har hört att det kan vara lite svår att klara tiden, men där har jag inte direkt några krav, utan kan jag rida på gör jag det, annars får det ta den tid det tar helt enkelt. Men hoppas på en bra och trevlig runda iallafall!