Cissi tipsade mig om en liten terrängbana utanför Karlskoga. Man kan vell kanske inte kalla det en "riktig" terrängbana. Men det var en liten slinga dom hade gjort iordning med rivningsbara naturhinder. Så perfekt för Blackie att åka o träna på. Han skötte sig bättre än vanligt i transporten, lite iallafall. Väl där red jag fram och letade hinder. Det var lite svårt att hitta runt banan men till sist så. Blackie kollade på hindren första gången, vissa stannade han på och vissa kunde jag "tvinga" över honom. Men bara han hoppat dom en gång är det inga problem. Haha... Fast ja ramlade av idag ...oxå,., Blackie gjorde sin numera kända tvärnit och som vanligt flög jag av! Men nångång lär jag ig vell att sitta kvar då oxå. Han är ju riktigt fin att rida, längtar tills vi kan komma ut på terrängbanorna! Himla rolig att rida, men det går inte att lita på honom för fem öre, rätt som det är gör han en tvärnit eller slänger sig åt något håll. Men jag tror han är lite sån att han flippar ur lite när han inte är helt säker på vad som ska hända eller vad han ska göra. Så han behöver nog tid att mogna.

Måste bara lägga ut den här videon och visa vilken fin hoppteknik Blackie har. =) Tror verkligen på denna lilla häst! Hur som helst så kan man inte annat än skratta åt honom, än hur jobbig han kan vara ibland. <3

 

 

 

 

 För en gång skull kom vi i helt ok tid. Jag hade lagomt med tid på mig att rida fram och fixa allt. 

 

Dressyr, debutant 2007: Red fram och Mere kändes ok, som vanligt lite tjaffsig, men endå rätt lugn. Samtidigt höll jag ett öga på dressyrbanan och märker att ekipaget före mig rider "fel" väg men domaren inte blåser. Och ja, då gick det upp för mig att jag inte kollat vilket dressyrprogram det var. På alla tävlingar jag vart på har det alltid varit debutant 2011 men tydligen inte den här gången. Då var kl 8.40 jag skulle in på banan 8.47. Fick panik och bad att Sören skulle springa och till sekretariatet och be om jag kunde få en senare starttid. Precis när han sprang iväg kom Emma upp till framridningen och hon berättade då fort programmet då hon oxå rider det med en av hennes hästar. Så jag försökte lära mig det lite fort och gick in den tid jag skulle. Jag kunde ju absolut inte koncentrera mig på Mere eller form eller nått annat än vart jag skulle rida. Jag missförstod en sak och trodde man skulle rida rätt över banan, men man skulle rida från M till E, lite snett alltså. Så fick en felridning, men annars kom vi igenom det. Haha, och det roliga var att vi red på ca samma procent som vi brukar. 56% Näe usch, det var riktigt stressande! När jag kom ut från banan hade Sören fixat så jag kunde få en senare starttid för dom hade en strykning, men det vet man ju faktiskt inte. Så det hade ju funkat iallafall. Men tusen tack till Emma för hjälpen, annars hade det aldrig gått! =)

 

Hoppning, 95 cm: Var aningen uppstressad efter dressyren, trots att vi kom igenom den. Det ville lixom inte släppa. Men hoppningen gick riktigt bra! Tyckte vi hade ett bra flyt. Mere låg inte på allt för mycket och hoppade riktigt bra. Felfri runda! Och jag var jätte glad över att vi hade en sån bra känsla och att det inte vart så mycket fram och tillbaka som vissa tidigare tävlingar. 

 

 

Terräng, 90 cm: Förra året när Mere och jag var och tävlade i Mantorp fick jag avbryta ritten eftersom att Mere mer eller mindre skenade och jag hade ingen kontroll alls. Så med tanke på det gick det jätte bra. Hon drog lite vid starten, men jag fick tillbaka henne och dom 5 första hindrena var hon sådär grymt fin och vi hade ett riktigt bra tempo. Sen vart Mere bara starkare och starkare och började lägga huvudet sådär på sne och jag hade ingen styrning alls. Och var tvungen att sakta ner. Höll på och missa vatten hindret, sen vart hon lite grinig och ville inte rida bort från starten igen och ja, det gjorde att vi fick några tidsfel. Red 13 sekunder efter optimaltiden. Men det gör inget, för nu vet jag att vi kan faktiskt rida på i någorlunda fart utan att det blir totalt sken. Så det kommer oxå att funka någongång! Inte så nöjd med att både styrningen och bromsen inte funkade ibland, men är glad att vi kom runt! Felfri på hinder. =)

 

 

Som vanligt (numera iallafall) sköter sig Mere exemplariskt på tävlingsplatsen. Lugn och fin. Och står snällt i transporten! Duktiga häst! <3

 

 

 

I torsdags hoppade jag hästarna. Mere har jag framförallt börjat hoppa högre och bredare än vad jag gjort innan. Hon blir lätt springig och slarvar när hon hon hoppar. Vilket är synd. När jag höjer brukar hon va i hindret ett par gånger, men sen skärpa till sig och får då ta i. Ofta drar hon bakbenen under sig istället för att sträcka ut mer. 90 cm kan ju i princip vilken häst som helst kravla sig över, men när det blir lite högre krävs ju faktiskt lite mer teknik för att klara det. Jag la även en markbom en bit framför hindret för att hon skulle bli tvungen att hoppa och hålla upp bakbenen mer, Vilket hon faktiskt gjorde men fortfarande mycket vi behöver träna på. Sen blir hon ju alltid väldigt på. Men märker att ju mer vi hoppat högre desto mer tar hon i även vid lägre höjder, så det e ju inte  bara det att hon är nochalant, utan har bara ingen vidare teknik. Så mer jobb med det! 

Blackie är ju min lilla hopp ponny! Han är ju så grymt duktig, hoppar jätte fint och är trevlig att rida. Det går så lätt allting. Skulle vilja ha lite mer bjudning mot hindrena, men det tror jag kommer. Han är ju så okomplicerad i själva ridningen och jätte smidig över hindren. Däremot är han ju aningen svårare i psyket. Haha, jag ramlade av även denna dag! Men den här gången var det faktiskt inte för att han kom på något konstigt, utan vi kom fel på ett hinder, så han fick med sig bommen som hamna framför honom, vilket han givetvis vart rädd för så då tvärstanna han och jag ramlade av. Haha dock fick ni inte se den avsittningen i filmen den här gången ;)!! Men annars gick det bra. Han försöker jag bara rida lite lättare banor/ svängar med och att vi ska komma in i hoppningen mer bara. =)

 

 

 

 

Hovslagaren var här idag och skodde. Så nu är dom fina om fötterna igen. Skönt! =)

Sen provade vi att lasta både Mere & Blackie i transporten och åkte en tur. Jag vill ju kunna åka med båda snart. Dom kommer ju antagligen att starta på samma tävlingar här framöver så då är ju det smidigt. Det gick hur bra som helst, båda två stod som ljus! Kanske kan det vara bra att börja så med Blackie. Tror att Mere har en lite lugnande effekt på honom. Hon är ju även så pass lugn på tävlingarna nu, så då kan hon ju smitta av sig lite. =) Så det var kul att det funkade. På kvällen red jag båda i paddocken. Mere var inte alls rolig, tjaffsig och vägra ta högertygeln. Inget vidare pass alltså. Blackie därimot har vart så himla fin dom senaste gångerna. Vilken lite dressyrponny! ;) Vi behöver träna mer på övergångar, annars är han så himla trevlig. Visst, ibland kommer det någon bakut och nått stopp, men han har skött sig bra nu! 

 

 

 

 

Mere var som hon vart dom senaste tävlingarna jätte lugn närman lastar ur henne och sadlar m.m.

På framhoppningen kändes hon fin och hoppade bra på framhoppningen. 

 

90 cm Clear Round: Började första hindret lugnt o fint sen vart hon bara hetsigare o hetsigare och blir "studsig" mot hindren. Ingen vidare bra känsla men vi kom runt felfritt iallafall. =)

 

 

 

Det här var en sån otroligt lyckad dag! Det var strålande sol hela dagen! Men vi vart jätte sena dit, så Sören fick springa och startanmäla medans jag lastade ut och fixade. Och Mere då, backar ut, kollar runt lite, sen ställer sig och börjar beta! Hon börjar bli en van tävlingshäst nu! ;) Det kunde man inte tro för ett år sedan. Hur smidig som helst! 

 

Dressyr, debutant 2011; Hann ju inte alls rida fram ordentligt så gick inge vidare. Hon var tjaffsig och jag red inte ordentligt. Fick 55,5% så det är runt vår vanliga procent. ;) Fast jag var bara glad över att vi hann dit och kunde rida då jag skulle.

 

Hoppning, 95 cm; Det var hur mycket hinder som helst på banan, var tre olika banor på banan samtidigt. Så lite knövligt att gå banan när dom både hade 2 hästklasser och 1 ponnyklass som samsades om att hoppa vartannat, så ska man hålla reda på vart alla ska rida och inte vara ivägen samtidigt som man ska komma ihåg vad jag ska rida. (I fälttävlan får man alltså gå banan medans tävligen är igång och ekipage rider banan) Men det gick bra. På framhoppningen var hon (som vanligt) väldigt framåt. Men vi fick till bra språng och hon hoppade fint. Inne på banan låg hon på lite väl mycket, men vi fick ett mycket bättre flyt än i Lindesberg. Och kom runt felfritt. Så jag är nöjd!

 

 

Efter hoppningen tog vi bara av sadeln och tog veterinärbesiktningen direkt. Och då gick man på sidan av terrängbanan och Mere håller på och hoppar och studsar och kollar på en massa. Som hon aldrig brukar göra annars. Även när vi skulle springa för veterinären höll vi på att inte komma framåt för att Mere bara glodde på allt. Kändes väldigt peppande inteför terrängen - INTE.

 

Sen gick vi terrängbanan. Riktigt tuff bana måste jag säga med mycket olika hinder. En riktig utmaning!

Och jag trodde aldrig att vi skulle komma runt banan överhuvvudtaget. 4:e hindret stod bl.a precis på toppen av världens jävla brantaste backe som man skulle rida uppför! Det fanns en alternativväg, men man vill ju iaf testa! 5: e hindret stod precis innan backen ner från detta jätteberg! Även bank (upp och ner) spets, trakenher fanns med på banan. Efter vi gått banan tog vi det bara lugnt o kollade på ponnyklasserna. Shit va dom rider alltså! Fullt sken... Näe, men nästan! ;) Jätte duktiga iallafall! 

Duktiga Mere fick stå i transporten i många timmar. Men sköter sig så bra, står och äter och tar det lugnt, vilket är skönt. 

 

Terrängen, 90 cm: På framridnigen försökte jag rida på så lösa tyglar som möjligt. Det funkade jätte bra, men det ska ju helst gå i170, tycker Mere. Sen var hon väldigt hetsig.Men bara hon inte blir sådär okontaktbar. Bara några starter innan mig kom en häst lös och det tog säkert 15-20 min innan dom fick tag på den så då hann vi varva ner lite och Mere lugnade sig. Tog bara och galopperade några varv precis innan starten. När vi startade försökte jag bara rida så lugnt som möjligt, utan stress. Red även på rätt lösa tyglar, det funkade så himla bra och vi kude rida på mer än vanligt, hon var så otroligt fin dom tre första hindren. Sen var det då den branta backen. Där fick hon gå på så fort hon ville. Hade kollat på dom tidigare ekipagen som red upp där, och alla hästar "dog lite" efter typ halva backen, även Mere. Men jag skänklade bara på och Mere är ju så jäkla stark i galoppen, orkar hur mycket som helst, så hon gick på bra och vi kom över 4.e hindret utan problem. Femte hindret stod ju så att man inte såg marken efter hindret för ens man var precis framför, men Mere kollade inte ett dugg. Var ju en brandt backe ner efter hindret, som jag tänkte skritta ner för, men det sket Mere i och jag bromsade inte jätte mycket heller utan det vart trav/galopp nerför och Mere kändes så säker och balanserad så det gjorde inget. När vi kom ner för backen vart Mere lite sådär att hon körde upp huvudet men då släppte jag bara på tyglarna och hon sökte sig neråt igen och vi hade ett gaska bra tempo! Resten av hindren gick av bara farten. Det var vattnet hon kollade lite på, men vi kom snabbare igenom än tidigare gånger. Vi fick jätte fina språng på hindren och det var så jäkla roligt! Och Mere kollade inte på ett enda hinder! Felfri på hinder! =) 

 

Man ser kanske inte så mycket,men lite iallafall!

 

Den här dagen var så himla givande för både mig och Mere tror jag. Jag litade på henne att hon skulle hoppa och sköta sin del och hon litade på mig att jag inte skulle dra i henne eller störa. Och jag tyckte vi hade ett jätte bra samspel som vi inte tidigare haft. Det var lite på slutet som hon vart stark. För mig är det också väldigt viktigt att hästen ska få bra självförtroende och växer med uppgifterna. Att man sätter upp såna saker som givetvis är en utmaning, men endå inte omöjlig givetvis, så att hästen känner sig duktig och tror på sig själv. Det här var precis vad vi behövde och jag tror att både jag och Mere tyckte det var roligt. Och att det var en så pass svår bana som vi klarade så enkelt gjorde mycket! 

 

 

 

Blackie behöver ju som sagt träna att åka transport, så helt perfekt att åka till mamma (tar ca 20 min) och sen rida ut en lugn tur i skogen. Nu var det här några veckor sedan, och inte nyligen, ska jag sejja. Han var av någon anledning helt hysterisk innan vi skulle åka och i transporten. Men sen när vi kom fram lugnade han ner sig. När vi red ut skötte han sig jätte bra så länge han fick gå först. Men fick han gå efter någon annan häst fick han sina ryck. Så det försökte vi träna på. Vart många bakuter. Men mot slutet av ridturen kunde vi göra halt och stanna en stund medans dom andra fortsatte. Även gå lugnt o sansat bakom dom andra, så stort framsteg med honom. =)

 

 

Den här dagen var jag inte alls nöjd med ridmässigt. Vi fick inte alls någon bra känsla. Mere var tjaffsig och aningen stressad i ridningen. Och jag red pissdåligt! Det vart bara av och på hela tiden. Antingen bet hon sig fast i bettet eller så släppte hon bara helt. Dock var hon supercool mellan klasserna och med det runt omkring. Stod nästan o sov när vi väntade på andra klassen, vilket är otroligt skönt. Tidigare har hon vart lite stressad och hållt på med bettet och huvudet konstant. Den här gången var hon som sagt mycket lugnare. Hon har bara blivit bättre och bättre med det. Fast när vi gjorde iordning henne för att åka hem var hon helt hysterisk över alla flugor och bromsar. Hon är så himla känslig med sånt.

 

90 cm Clear Round: Hon var väldigt framåt och jag var väldigt tillbaka i min ridning. Ingen bra kombination alltså. Fick en rivning.

 

 

 

100 cm Avd. B: Katastrofal ritt, vi hade ingen samspel överhuvudtaget. Fick två rivningar. Jag satt och bara höll i henne enda fram till hindret, klart hon inte kan hoppa ordentligt då. Näe fy, ingen lyckad ritt.. 

 

 

Här skötte hon sig iallafall bra! Så himla duktig, nu syns inte det på bilden, men det är en massa hästar och folk runt omkring och endå kan hon stå så avslappnat. <3 Stort för att vara Mere!

 

 

 

...Med Blackie, och hans första tävling!

Tävlingarna började kl 17. Så jag jobbade fram till kl 13 och sen åkte direkt till stallet och fixade allt där, tog in Blackie och snyggade till honom. Som alltid kliver han rakt in i transporten. Dock vågar vi fortfarande inte köra honom med mellanvägg och bommar, utan han står lös, bara fastbunden i fram. Han är inte rolig att köra. Han står och skriker och sparkar/bockar precis hela tiden... Jätte tråkigt, men det e vell bara att träna på. På tävlingen var han faktiskt helt ok. Kollade lite och givetvis gnäggade..(detta eviga gnäggande...) Men han var inte helt hysterisk. Jag efteranmälde mig ju, vilket var otroligt smidigt eftersom jag då kunde gå in på framhoppningen när jag ville. Och vi kunde rida själva där ett tag. Han skötte sig faktiskt över förväntan! Hoppade framhoppningshindren utan att kolla och skötte sig bara allmänt bra! Han tyckte det var lite halv läskigt när vi skulle in på banan. Det var mycket färgglada hinder med både grindar och plank så det kan jag förstå att han kollade på. (Vi har bara åkt iväg en gång till en annan ridbana och hoppat hinder, men då var det bara gamla färglösa bommar i princip. )

90 cm, Clear Round; Dålig bjudning och ojämn runda, med två stopp. Men jag var ändå supernöjd! Tyckte han skötte sig så otroligt bra, med tanke på hur han faktiskt brukar vara! 

Sen anmälde jag mig till en omstart, främst för att jag ville ha en lite jämnare runda som flöt på bättre. Jag tycker det är viktigt att man kommer in i ett bra flyt osv. så det känns lätt och kul för hästen. Och det gjorde det verkligen andra rundan - tills EFTER femte hindret. Då slog Blackie på världens tvärnit och jag flög av.. Så jävla udda är den hästen. Okej, om han hade stannat på ett hinder eller om han blivit rädd för något, men nej.. detta är en av Blackies specialiteter, att helt plötsligt, utan anledning, eller förvaring bara total tvärnita för ingenting.. Jag tycker det e typiskt ponny-dumheter. Men jag kunde inte annat än att skratta, Blackie i ett nötskal... Hemma har han ju testat det där ett x antal gånger och då har jag suttit kvar (även om det vart på håret ;)), men nu var jag så fokuserad på nästa hinder så ja, jag hann inte ens att reagera. Haha! Min fina kavaj vart alldeles dammig!!

Men är otroligt nöjd med honom, han skötte sig jätte bra och hoppade fint. Mycket trevligare överlag om man jämför med Meres första tävlingar tex.. Jag skulle vilja att han bjuder mer på hindren och framåt överhuvudtaget, men det kommer nog bara han får hoppa lite mer. Sen gärna inga tvärnitar! Haha, Mere behöver broms, Blackie behöver gas... Aldrig är man nöjd! ;) På hemvägen skötte han sig lite bättre i transporten iaf. Men vi får fortsätta att åka och träna!

 

 Första rundan.

 

 

 

 Andra rundan..;) Ni får kolla va duktig han är till femte hindret! ;) 

 

 

 

Duktiga, fina Blackie! 

 

 

 

Imorrn ska troligtvis Blackie på sin första tävling. Om allt går som det ska vill sejja! Vi ska på en lokal hopptävling och starta 90 cm. Ska bli himla kul att se hur de går. Han hoppar väldigt bra men de jag kan tro är att han kommer kolla på en del. Men det har gått riktigt bra hemma! Sen är han ju som han är och blir lätt lite hysterisk om han inte riktigt förstår vad det handlar om. Men de e bara att åka och träna på det. Tyvärr är han ju jätte tråkig att köra, men de e ju att träna på det oxå! Ska skriva om dom senaste tävlingarna med Mere oxå. Hopptävling i Lindesberg och Kristinehamn och för att inte tala om fälttävlan i Ljuslingsbacken, otroligt lyckad dag var det! Mere och Blackie har ju även tränat hemma som jag tänkte skriva lite kort om! Även en del filmer som jag tänkte lägga upp. Vi får vell se va som kommer upp här, men jag ska försöka! Håll tummarna för oss imorrn!! ;)