I lördags red jag ju som sagt Mere på eftermiddagen. Hon kändes riktigt fin, bra stöd på tygeln och sökte sig nedåt. Dessutom red jag i dressyrsadeln, inte ofta det händer! Jag trivs så mycket bättre i hoppsadeln, men det gick helt okej. Jag tänkte väldigt mycket på min sits och hjälperna och då går hon ju därefter också. Hon gjorde jätte fina galoppfattningar! Känns så himla bra med henne nu, så jag är så glad!=)

 

Igår jobbade jag först 6.00-15.00 och eftersom min fina volvo fortfarande är borta fick jag köra truck, men det gick faktiskt bra! Jobbade tillsammans med Tony så jag behövde inte köra själv! Vi köde kubb, vilket är kortare stockar och dom hamnar seiöst som plockepinn i facken ibland. Och då är det inte så lätt när man ska få iordning på dom, så man får alla rakt och fint igen! Lite svårt att förklara kort. Men som sagt, gick helt okej!

Sen vart det direkt till stallet, och ut en tur på Blackie som började jätte bra, han var fin och  mjuk i munnen. Jätte fin i traven. Vi gjorde även några galoppfattningar från skritt, och han var så jäkla duktig! Och efter några gånger började han även förstå höger galoppen. Så jäkla lättlärd häst alltså! 

Sen på hemvägen började han med sina ideér om att han inte tar stöd, så fort man tar i honom blir han hysterisk, så som han höll på för ett tag sedan, på hemvägen. Jag skulle säga att det är att han vägrar totalt att sammarbeta. Han lyssnar inte och försöker definitivt inte att förstå vad man vill. Nu var ju mina krav lugn skritt på tygel, inte mycket krav alls, men inte ens det funkar. Så då vänder jag tillbaka, åt andra hållet, och då börjar han med att han inte ska gå utan bara kastar sig och backar osv.... Jag blir så ledsen och besviken när vi ha gått igenom det såå många gånger. Han har aldrig fått vunnit, utan jag har fått igenom det varje gång, endå måste han testa. Iallafall så vart han bara mer och mer uppåt och hoppig. Och sen just det där att han bara biter sig fast på bettet. Så efter ett tag tog jag tag i den tygeln han biter sig fast mest i, vilket är höger och höll den jätte kort, så man tvingar in hästen på en liten volt eller att den går runt sig själv kan man vell säga. Meningen med det är att hästen ska inse att den bara kämpar emot sig själv. Efter ett tag när den gått runt, är det meningen att den ska stanna och fortfarande hålla kvar huvudet åt höger, och "släppa" bettet. Jag gjorde detta EN gång med Blackie så gick han jätte fint hela vägen hem! Vi kunde skritta lugnt på tygel, göra halt, fram i skitt sådär jätte fint! Ja, som sagt han ändrar sig fort... Och jag undrar om det kan vara så enkelt att man bara ser till att han tar stöd varje gång han börjar dumma sig så ger han med sig? För när jag tänker på det, varje gång han har gett sig har han blivit sådär mjuk i munnen direkt! Men aja. OM man bortser från det var han jätte duktig! ;)

 

Fin är han iallafall, bus- Blackie!