Igår fick jag gå upp tidigt. Eller ja, lite tidigare än vanligt, för pållarna skulle skos kl 8!

Blackie skötte sig jätte bra, men hovslagaren tyckte jag skulle börja träna western (alltså från marken) med honom, för han var lite seg att flytta sig åt sidan när man  tryckte lite på honom.... (ja herregud, ett stort problem). Är inte det bara så typiskt western folk, allt går att lösa med western lixom! ;) Han skötte sig super! 

Sen hann han bara sko Mere i fram så var jag tvungen att åka till skolan då första lektionen började 10.45.

Men Sören & Cissi var kvar, så sen fick jag rapport om att Mere hade skött sig också! =) Så nu är båda utrustade för vinterväglaget! ;)

 

Sista timmen i skolan fick vi gå på en föreläsning med Lena Maria Klingvall. 

Den kallades "Kan man vara hel, fast man saknar en del".

Lena Maria föddes alltså utan armar och ett av hennes ben är hälften så långt som det andra, men hon var.. vad ska man säga, för det första jätte rolig att lyssna på! Det var givetvis allvar och seriöst så men hon skojade mycket om det! Och sen var det inte det här "tycka synd om" eller "kan jag klara livet utan och gnälla kan du" utan hon pratade mycket om alla människor, alla är unika och föds med olika förutsättningar! Vissa har väldigt nära till skratt, andra till gråt. Och att alla faktiskt har något slags handikapp. Det behöver inte vara att man har något fysiskt problem, utan kan likaväl vara psykiskt. Man föds olika! Hon såg aldrig sitt handikapp som ett problem, för hon föddes så, hon lärde sig att klara sig utan armar från början. Hon såg aldrig det som ett hinder, utan snarare att hon fått gjort och lärt sig saker som då andra inte har. Att handikappet behöver inte vara en dålig sak och man kan känna sig "hel" endå. Man kände inte det här påtvingade som man kan göra av vissa människor när dom föreläser, att nu ska jag inspirera dig!! ...lixom, utan hon pratade och sjöng lite och man förstod verkligen vad hon ville få sagt och man vart givetvis inspirerad, men inte för att hon klarar sig utan armar, utan för att hon vågat drömma och tro och inte satt upp en massa, det kommer inte gå, hur ska jag klara det osv. utan hitt sin egna väg här igenom livet.

Sånna människor inspirerar verkligen mig! 

Väldigt bra och intressant föreläsning! 

 

Mere är så glad när hon får nya skor!!! 

(Fast sanningen var mer så att jag lyckades få dom 2 sekundrarna hon hade öronen lite framåt på kort...)