Gissa vem som stod för vad!? ;)

Det var tydligen ombytta roller idag, Blackie uppförde sig inte sitt bästa om man säger så. Han var jätte lugn o trevlig i stallet och när jag satt upp, alltså han stod blixt stilla! Hur duktig som helst!

Lugn o fin i munnen när vi red iväg. Idag red vi en annan väg än den vanliga, så vi red till en trevägskorsning om man säger. Så där gick jag på en liten volt några varv åt varje håll. I början skulle han bara vända hem men inga jätte utbrott, och efter ett tag gick han skitfint! Så då vände vi hemåt, sen vet jag inte vad det vart med honom, han höll på och börja hoppa och gå i sidled och skaka på huvudet och inte alls rolig...eller trevlig. SEN så vände jag tillbaka honom, alltså inte hemåt, och då minsann kunde han gå jätte fint, lugnt och trevligt, dock kanske inte så glad men...

Så vände hemåt igen, samma sak, vände tillbaka, så gjord vi så ett X antal gånger. Han skärpte visserligen till sig och fattade poängen men inte så man kände sig nöjd och det var "utrett".

 

Sånt där kan jag bli tokig på, okej om han stressar eller hetsar hela tiden, inte mycket att göra, men när det går att lyssna jätte fint åt ena hållet och sen totalt knäpp i andra...alltså.... mm!!

 

Närmare stallet lugnade han sig och vi kunde göra hur fina halter som helst, han var superlugn och lyssnade jätte bra, så nån dag här framöver ska han få gå ett pass i paddocken där vi jobbar lite mer på formen och lösgörande.

Jag hoppas verkligen inte han skadade sig när han höll på, alltså han var ju inte halt eller skadad när jag kom in givetvis! Men jag tyckte att han kändes lite väl varm över senan, där han har senskadan... Men han var inge svullen eller nått, men jag får vell se hur det ser ut imorrn!

 

Så till Mere! Ja nu ligger hon på plus igen! ;)

Jag vart så otroligt stolt över henne så det finns inte! Jag trodde, och hade förberett mejj på tjaffs och bråk, men icke då och då ska ni veta att jag krävde extremt mycket av henne idag!

Det vart alltså ett hårt pass för henne i paddocken.

 

Som ni vet har jag ju sagt att man inte kan kräva för mycket av Mere, för hon blir bara stressad och då kommer man inte så långt, idag satte jag mycket press på henne under hela arbetspasset. Jag krävde en låg, men bärande form, att hon lyssnade på hjälperna och helt enkelt gjorde det jag bad om i en lugn och trevlig takt. Alltså nu är det Mere vi pratar om, det är ganska många saker för att hon ska palla det!

 

Hon var såå fin! Hon är alltid jätte trevlig i början, men sen blir hon oftast bara mer stressad och tjafsig, och som jag sagt, man får ibland ge sig trots att det inte känns bra, för att man kommer inte längre.

Idag höll hon sig ovanligt lugn, och vi kom till en punkt där hon tyckte det vart jobbigt och tjafsa lite pga det, men det var lixom "normalt" tjafs, inte det här hysteriska (som igår tex). Och fortsatte jag bara att driva och visa vad vi skulle göra, gjorde hon det.

Ja, jag vet det låter inte som så värst svårt, men det är första gången det verkligen funkar att pusha på Mere och "ta sig igenom" och hon accepterar det. Och i slutet av ridpasset travade jag av henne, då jag vill att hon ska söka sig nedåt och trava på i en lugn takt, och det gjorde hon. Och efter det skrittade vi på långa tyglar i LUGN takt! Haha, känns som ordet lugn används mycket, men faktiskt, när det kommer till ridning är kanske inte det det första ordet man förknippar med Mere.

Måste säga att jag tycker verkligen att hon börjat mogna och växa upp lite, min lilla tjej!<3