Min fina Mere!
Älskar denna underbara häst! Hon ger mig så otroligt mycket.
Idag var vi iväg på tävling. Egentligen skulle vi ju ha tävlat fälttävlan i Mantorp igår.. Men det vart ju som sagt inställt, så då anmälde jag mig till en "vanlig" hopptävling. 80 och 90 cm Clear Round i ridhus var det. Jag glömde inget, vi var i tid och Mere stod snällt i transporten (haha, chauffören kunde pusta ut)! Dom senaste gångerna har hon hållt på och trampat runt så och sparkat för minsta lilla och det har hon ju inte gjort tidigare. Idag vart det stallbandage, boots och transportskydd på alla fyra, för sist trampade hon på sig.. Sen provade jag även att ställa henne på andra sidan i transporten och det verkade funka bra! Hon stod så snällt. Hon betedde sig bra på tävlingen oxå. Inget stress, utan var lugn och trevlig även när vi skulle sadla. I 80 cm startade vi först! Usch va läskigt! Haha, men det gick bra! Hon blir ju alltid lite taggad på framhoppningen, som för övrigt idag var utomhus! Sen fick man skritta ner till ridhuset innan man skulle in på banan. Hon kändes lugn och fin inne i ridhuset, och LYFTER faktiskt på benen nu när hon hoppar. Och att hon skulle vägra eller stanna för något finns nog inte i hennes värld. Springa på sidan skulle de vara i sånna fall. Lite dålig rytm och hamna i fel galopp och korsgalopp ibland. Men hon skötte sig annars så fint så, felfri i den klassen! Och en fin rosett vid utgången!
I 90 klassen startade vi senare och det var mycket hästar och folk vid framridningen och framhoppningen. Men Mere har blivit så mycket coolare med det, hon stod helt lugnt och bara kollade. När vi väl kom in på framhoppningen vart hon lite väl på och det var studs både hit och dit. Men hon är inte alls sådär som tidigare, att hon bara vill ut därifrån, och står och stegrar vid insläppet, typ. Utan vi har kontakt...lite iaf! ;) Hoppar aldrig speciellt många språng med henne, eftersom hon bara blir hetare för varje gång. Så blir 2 på varje ungefär. Inne på banan var hon grymt taggad och laddar så jäkla mycket på hinder ibland. (Syns kanske på videon) Och även där är det en balansgång att inte gå för fort eller sakta. Ibland blir hon ju att hon mer eller mindre bara står på stället och hoppar om man tar tag i henne. Men kommer man emot hindret och ger minsta lilla framåt tecken, då jäklar är det framåt också. Så man får ge så små hjälper hela, hela tiden. Men hon har blivit så mycket bättre med allt. Och hon verkar älska att hoppa verkligen! Så fort hon ser ett hinder är öronen spetsade och så laddar hon. Min fina Mere! Även i den klassen var vi felfria! Fatta vilken duktig häst jag har! <3
Och tack snälla Cissi för att du var med och hjälpte till. (Det är även hon som agerar kommentator i filmerna, om ni undrar) ;)
Två fina rosetter fick vi med oss hem!
